2 minuter och 2 sekunder

Var allt som skildje min tid på min nyhittade löprunda, första gången jag sprang den var innan operationen, och nu en månad och många slötimmar senare skildje det inte mycket.. kanske kan vila mig i form? Eller ja, vem bestämmer när man är i form, kan ju inte direkt påstå att jag precis har haft en av de roligare halvtimmarna i mitt liv. Varför gör jag det? -För att man blir snygg om man är vältränad? men vem bestämmer när man är klar? när man är snygg, det finns ju inte direkt någon som står där med en pekpinne och väljer. Men ändå? Kanske borde sluta träna? Eller inte, det är ju hyfsat skönt nu efteråt när självplågandet är över, då känner man sig nöjd över sig själv. Men sen vet man att om man går ut och super nästa helg så kunde man lika gärna ha skitit i träningen för att den ger inte särskildt mycket ändå, ska man sluta supa då? Ja kanske det, man inbillar ju sig bara att man har roligare än man egentligen har, det är dyrt och dåligt för hälsan, Ska sluta upp med det (not?!) inte lika ofta iallafall så att jag inte gör bort mig när jag kommer ner och ska spela, ambitionen ligger ju lite högre än korpen (svensk rugby??!) men vem vet, det slutar säkert på den nivån med ölen i handen.. Jaja, man tänker mycket konstiga saker när man springer, Det finns liksom inte mycket annat att göra, det går ju inte att springa och inte tänka på något bara sådär. Så dagens tips: Om du vill ha lite tid för dig själv så att du kan fundera på många konstiga saker på relativt kort tid. GÅ UT OCH SPRING